Dit du går, vill jag också gå. Där du stannar, vill jag också stanna.
När jag är hemhemma, på landet, så är det så skönt att bara få vara. Att kanske ta en cykeltur på de krokiga vägarna förbi alla gamla minnen som samlar damm. Gå en promenad, klappa katterna, eller bara sitta i sängen hela dagen. Det kan vara så befriande på något vis, när man har tiden till att inte göra någonting.
Var hemma några dagar förra veckan och mamma tvingade iväg mig på en cykeltur för att prova hennes nya cykel. Egentligen ville jag ut, men när det kommer till kritan blir man lite lat. När jag precis skulle cykla iväg ringde min Anna och vi pratade hela cykelturen. Bara prata om det som hänt de senaste veckorna, om kärlek, livet och ensamhet. Ganska fint att ha sådana vänner som man kan prata om vad som helst med. Så tacksam för det!
Mitt mål för cykelturen blev den lokala kyrkan. En av mina barndomsvänner gifte sig här i somras och här har min pappa växt upp och gått i skola. Och så ligger farmor och farfars grav här. Det är så speciellt på något vis att komma hit. Så mycket historia.
Jag gick till graven och petade bort alla löv som hamnat där. Sten och May. Jag sa hej! Farfar har jag aldrig träffat men min farmor brukade jag spela spel med och vara hos när jag var liten.
På något vis känns det som hemma att komma hit. Att få andas in den höstiga, krispiga luften och bara få vara och tänka. Och prata både strunt och viktigheter med en vän i telefon. Det är liksom livet det. Så jag inte missar det. För ibland springer det ifrån en och det vill jag inte för jag ska leva nu.
Translation: A day at the place I was born. To do nothing, bicycling, sit on the bed all day or take a walk. Maybe talk on the phone with your best friend about life, love and lonelyness. A good place to be.
I took the bike to the local church and visited my grandparents grave and talked on the phone with my Anna. It feels like home here. So much history. To breathe the air of autumn and feel the life. I don't want to miss it. I want to live now.
Kommentarer
Postat av: Fröken H
Precis så känner jag när jag är i Finland i min mormors gamla stuga. Så hemma, men så långt bort.
Svar:
Elsa Maria
Trackback
