Jag märker det i den kyliga luften. Jag märker det i människors ansikten. Förändringen. Hösten är redan här och det gick alldeles för fort. Jag saknar redan värmen, solen och allt vad det innebär. Picknick, bad, dans eller en bra bok. Men jag har i alla fall mina minnen. Och nu när hösten är här kan jag koncentrera mig på er, kära läsare, och på skolan som börjar om en vecka. Om ni undrar över mitt lilla uppehåll här på bloggen så var det högst ofrivilligt då jag spillde vatten på min dator så att den numera inte riktigt vill samma sak som mig. Nåväl. 

 

 

På tal om vackra sommarminnen så minns jag den dagen, som var helt sjukt varm, när jag picknickade med mina kära vänner Lisen och Emelie. Ute i Nacka Naturreservat med utsikt över vattnet satt vi på en filt i skuggan och pratade om livet, klädstilar, plugg, framtiden och allt annat viktigt. Tills getingarna kom och ville äta våra bullar och dricka vår saft. Typiskt, tänkte vi (jag är ju faktiskt allergisk), och begav oss. 

 

Ett fint sommarminne att se tillbaka på tycker jag. 

 

Tjing!