Jag och tre till har startat en bokklubb. 

 

 

 

Jag har en liten förkärlek till Mumin och alla hans medkaraktärer. Tove Jansson är ju fantastisk som författare (tips, läs Sommarboken) så då kan man ju bara inte låta bli att fylla hyllorna hemma med muminfigurer. Mitt senaste inköp är dessa två anteckningsböcker som jag köpte på Pocketshop. Just nu har de Muminveckor eller vad man ska säga. De säljer både koppar, anteckningsböcker och vanliga böcker. Kul, tycker jag!

 

 

 

 

Jag har haft glasögon till och från i ungefär sju år. Det blir några glasögon det eftersom jag tycker att det är en snygg accessoar och det är roligt att byta lite då och då. Tänkte att det vore en rolig grej att göra en tidsresa genom mina olika glasögon-looks. Insåg också efter att ha kikat igenom bilderna att det blir en stilresa också. 

 

 

 

 

Kikade in på Julias blogg för några veckor sen och hittade ett recept som jag tänkte att jag var tvungen att prova. Det är alltid roligt att hitta nya vegetariska recept eftersom man ofta fastnar och gör samma mat varje vecka. 

 

 

 

Har jag sagt att jag älskar katter?

Det göra jag i alla fall. Jag är nog en sån där galen katt-tant. En äkta crazy catlady. Jag äger en katt, jag klappar alla katter jag ser och jag samlar på dem. 

 

 

 

 

 

Ursäkta denna lilla bloggtorka i helgen. Jag var helt slut och hade ingen inspiration alls. Jag kollade mest på serier och vilade mig under mitt duntäcke. Eller så dansade jag. En skön helg i alla fall. 

 

Senaste veckans instagram kommer här. Vill ni följa mig där är namnet @elsalisalarson. 

 

 

 

Innan jul köpte jag en julklapp till mig själv. Tänkte att jag behövde lite uppmuntran. Kom på att jag helt glömt bort att visa det för er. 

 

 

 

Jag har en mapp på pinterest som heter Just for the colors. Den innehåller alla de pastelliga färgerna som jag älskar. Blir så glad varje gång jag kikar i den. Vad tycker ni? Visst börjar man längta till våren?

 

 

 

 

Februari är en månad av musik för mig. Tänkte därför dela med mig av lite listor av musik jag lyssnat på i februari under fyra år.

 

Det här var under mitt andra år i Stockholm och jag tyckte inte om vintern. Jag kände mig ensam trots nytt jobb och en musikfolkhögskola. Det var året jag lyssnade mycket på Fleet Foxes. Här hittar ni listan. 

 

 

Detta var året då jag inte alls mådde bra och lyssnade på musik för att glömma allt runt omkring. Jag var arg och ledsen och hatade kylan och ensamheten. Min stora längtan var att jag troligtvis skulle åka till New York. Listan hittar ni här. 

 

 

 

Nu börjar vi om tänkte jag och fick en massa musiktips från en ny vän. Jag längtade efter våren men trivdes helt ok med livet. Letade ny lägenhet och hade precis börjat studera och det kändes så bra. Detta årets lista kommer här. 

 

Årets spellista är en blandning av gammalt och nytt. Peppning inför våren och en önskan om att vintern ska ta slut. Jag mår bra och lever. Månadens lista hittar ni här. Det är en blandning av allt möjligt. Från Veronica Maggio, Mumford and sons, Tallest man on earth till Håkan Hellström, Julia Lee och Linnea Henriksson. Min bästa blandning just nu. Och den fylls på med nya låtar när jag får inspiration. 

 

 

Februari är verkligen månaden av musik. Hoppas att ni, som jag, också njuter av musiken. 

 

Tjing!

 

 

För några veckor sen var jag på hemmaloppis hos min vän Miriam, som ni kanske minns. Där hittade jag bland annat den här mintgröna drömmen. Helt klart min färg och när den väl kom på satt den som en smäck. 

 

 

 

Vet inte riktigt om jag har visat dessa två par skor. Jag har i alla fall köpt båda på Vintagefabriken men från början kommer de från en kvinna som heter Sandra. Hon har perfekt skostorlek så att de passar mig som handen i handsken så jag kunde helt enkelt inte slita mig från dessa båda par. Båda inhandlades i höstas så jag har hunnit använda dem litegrann sen dess. Båda är ett par riktiga 40-talspjuks och jag är så glad att jag äntligen sprungit på fina vintageskor i min storlek. 

 

 

 

Då var det dags för veckans instagram. Om ni vill följa mig heter jag kort och gott @elsalisalarson. Vi kikar:

 

 

Tänkte att jag skulle visa en av mina nya klänningar som min mamma köpte till mig när hon var här senast. Det var helt enkelt så att hon hittade den och sa att jag var tvungen att prova. Den satt som en smäck så då fick den följa med hem. 

 

 

 

Jag har en dansgrupp. Vi heter Chicago Lindy Hoppers och vi håller till på Chicago Dance Studio. Just nu håller vi på att öva in en egen Big Apple rutin. Den ser ut ungefär såhär:

 

 

 

 

Det är vad jag har gjort idag. Vad har ni för er en dag som denna? 

 

Tjing!

 

 

 

 

 

 

För exakt tre år sen på dagen, den 14 februari 2011, vaknade jag av att något lät utanför dörren till min lägenhet. Min lilla etta, där jag bodde ensam, under mitt andra år i staden där jag bor. Utanför hördes en romantisk sång sjungen av några killar på min skola. De gick runt och sjöng för alla tjejerna i klassen. Jag trodde att de skulle knacka på men det gjorde de inte. Det jobbiga var att jag inte kunde öppna. För i mina ögon svämmade tårarna över. Tårar som berättade om ensamhet och besvikelse, innan jag förstod varför jag reagerade som jag gjorde. Jag grät och kunde inte ta mig upp ur sängen. Jag låg där och hulkade och det tog en lång lång stund innan jag kunde ta mig upp. Det finns säkert fler än jag som känner samma sak och kanske många precis som jag på den här dagen, då man förväntas fira kärleken och de man älskar. Men om man inte har de personerna omkring sig eller om ensamheten ändå smyger sig på. Vad gör man då? Ibland är man ensam för att man väljer det och ibland kommer den där ensamhetskänslan bara flygande. För tre år sen när jag grät i min säng kunde jag inte hjälpa att rädslan och ensamheten kom. Då var jag livrädd för att vara ensam och att bli lämnad ensam. Att aldrig bli tillräckligt älskad eller undran om någon skulle se mig över huvud taget. För er som känner så ibland, ni är inte ensamma. Vi är många som känner med er och det är helt ok att känna så. Men som min lärare sa samma år:

  – Känslor är bara Puh-pinnar! De flyter från den ena sidan av bron till den andra och följer vattenströmmen och vi ser den glida iväg. Det är bara en känsla, en Puh-pinne, som vi kan låta glida iväg med vattnet och tillslut släppa den ur sikte. Det är då vi blir helt fria från den. Känn så mycket du vill, den här dagen och alla andra dagar, men glöm inte att det bara är känslor. Kram till er, mina kära läsare, på en helt vanlig fredag.

 

 

 

Tänkte bara uppmärksamma att två vackra och stora kvinnor har gått ur tiden denna veckan. Först är det vackra och sjukt begåvade Alice Babs som lämnade oss i tisdags. Hon blev 90 år. Nu sjunger hon någon annanstans. Hon som har inspirerat många med sin sång och genom att vara sig själv. Swing it, Alice!

 

 

 

Om ni undrar så har jag tenta den här veckan och kommer därför vara lite frånvarande här. Jag har dock inte glömt er, jag lovar. Försöker titta in när jag kan.

 

Är fruktansvärt nervös inför tentan. Det är så himla mycket jag ska kunna plus att det är min första salstenta i det här ämnet. Ja ja, wish me luck. 

 

Puss!

 

 

I söndags var jag hemma hos min fina vän Emelie. Hon hade sms:at några dagar tidigare och skrivit: Vilken dag ska vi baka semlor i helgen? Då var det bara att bestämma en dag och bege sig dit. Man vill ju inte missa ett semlebak inte. 

 

 

 

Dags för förra veckans instagram i vanlig ordning. Om ni vill följa mig där är mitt namn @elsalisalarson precis som här. Vi kikar:

 

 

 

Igår hintade jag ju lite om en grej jag hade köpt som jag skulle plocka upp. Det var nämligen dessa jag hämtade efter att de lagt upp dem åt mig i butiken. 

 

 

 

 

Igår kväll kikade jag på den här journalfilmen om tonårsmodet 1954. Så himla fint och inspirerande. Älskar de gamla journalfilmerna och Svt har en hel drös med sådana för allmän beskådan. Och galet vad fina klänningar, dräkter och kappor det fanns i filmen. Idag låter vi inspirationen flöda tycker jag. Konstig tanke att det är 60 år sedan. Det fina är att min mamma föddes det året så det här blev visst en liten hyllning till henne. Året 1954, då tonårsmodet var på modet. Strax ska jag in till stan och hämta en grej som jag köpt i veckan som ni såklart ska få se så småningom.

 

Bilderna är från min pinterest och ni hittar dem här. 

 

Tjing!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag älskar kläder och tyvärr älskar jag också att handla dem. På gott och ont inser jag. Pratade lite med en läsare om detta när jag jobbade på Vintagefabriken i helgen och jag fick mig en liten tankeställare om att vi borde prata om det här oftare. Mer och mer har jag gått över till att bara handla vintage eller second hand vilket har varit mest av ett intresse men jag inser att det är mer än så. Jag vill inte stödja den konsumtion som råder idag, hela slit- och slängsamhället som vi lever i. Jag trivs inte att gå in på klädjättar som till exempel H&M och handla det jag behöver och sen gå hem. Och jag trivs verkligen inte att handla i de dyrare butikerna där man spenderar tusentals kronor på ett plagg bara för att det har "det rätta märket". Nej, det är inget för mig.

 

Däremot älskar jag mode och tanken om det. För det är vad man själv gör det till (som jag skrev i det här inlägget). I julklapp fick jag en bok som heter 100 years of fashion och man inspireras av det man ser. Dock blir jag rädd för utvecklingen då det istället för att göras hållbara kläder, görs de halvbra för att man snart ska komma tillbaka för att köpa nytt. Tänk bara på hur det var när nylonstrumporna först kom. Det var revolutionerande att de kunde hålla så bra. Sen insåg man att kvinnorna tillslut skulle sluta köpa nya strumpbyxor och man började då göra strumpbyxorna i sämre kvalité som resulterade i högre konsumtion. 

 

 

Som jag skrev tidigare är jag tyvärr en sådan som gärna handlar kläder och andra saker. Många gånger kan jag köpa saker för att det gör mig gladare, eller gör mitt hem finare. Och visst, det är inte alla gånger värt det. Man frågar sig, behöver jag det här? Samtidigt är vi så itutade av samhället att konsumtion är något bra så då rättfärdigar det att man köper. Och jag, som säljare i klädbutik, har vant mig vid att det är okej att konsumera mera. Jag övertalar folk till det ibland, vilket känns hemskt att göra men det är så det fungerar i de flesta butiker. Jag kan ibland komma hem efter jobbet och känna mig som en bov som har tvingat på någon något som de egentligen kanske inte ville ha. Samtidigt tycker jag om att vara säljare eftersom man får prata med människor och "lösa deras problem" (hitta det de söker).

 

Det är en ambivalens i detta eftersom jag älskar att handla samtidigt som jag inte vill stödja den ökade konsumtionen som råder idag. Den lösningen jag har på mitt problem är att jag mestadels ska handla vintage eller second hand. Det känns bättre att veta att någon annan också har haft användning för det plagg jag bär eller att de pengar jag köper mitt porslin för går till en bra sak. Mer återvinning behövs. 

 

 

Lite så går mina tankar om det här. Vad tycker ni om det här med konsumtion? Har ni precis som jag denna ambivalens? Och vad tycker ni att vi skulle kunna göra för att förändra?

 

 

 

Emma har till exempel skrivit några rader om det här i det här inlägget. Emily skriver om sina tankar om mode och konsumtion här, här och här. Och Isa tar upp det litegrann här. 

 

 

 

Just nu är jag inne i en period då jag längtar efter större lägenhet. Ett stort kök som jag kan fylla med bakverk och prylar och rum som innehåller allt det jag tycker om. Jag vill tapetsera med fina, blommönstrade tapeter, jag vill bygga hyllor av sockerlådor, fylla stringhyllor med böcker, rådjur och katter. Jag vill omge mig med ljusa färger som får en att må bra och sätta upp tavlor huller om buller på väggarna. Åh, vad jag längtar till den dagen. Bilderna hittar ni på min pinterest.

 

Puss!

 

 

 

 

 

Dags för sista delen i tillbakablicken från förra året. Tänk vad fort ett år har gått. December var månaden då jag stressade men fick åka hem och gosa med min älskade Kerstin över jul.

 

 

 

Igår gick jag på promenad. Det var plusgrader och det regnade och himlen kändes så där färglös och grå som den kan vara på vintrarna. Jag tog med mig paraplyet och låtsades att det var snö som föll istället och jag drömde mig bort mot våren. 

 

 

 

Dags för veckans instagram. Om ni vill följa mig där heter jag @elsalisalarson. Ni kan även klicka på länken för instagram i spalten till höger för att hitta dit. Vi kikar:

 

 

 

Som jag skrev tidigare i veckan har Tidens Melodi öppnat en popup-butik här i staden, nämligen på Odengatan 74 där herrbutiken A.Marchesan huserar. I fredags fick jag en inbjudan till en VIP-kväll för att kolla in godbitarna Ann tagit med sig från Karlstad och sjävlklart för att dricka bubbel och träffa trevligt folk.

 

 

 

 

 

Åh! Jag måste ju visa att jag är klar med min halsduk jag började på under stickkursen på Vintagefabriken med Majas Manufaktur för två veckor sen. Såhär blev den:

 

 

 

Igår fikade jag med fina Emelie innan vi begav oss ut på äventyr. 

 

 

 

Dags för november månad i tillbakablicken från året som gått. November var den mörkaste månaden men även den som det hände mycket skoj.